17 dec. 2010

Humlan -Karlskoga?

Som många vet har Marika och jag (Hanna) startat Humlan i Örebro sen några år tillbaka.
Jag bodde då i Fjugesta.

Men sen jag flyttat till Karlskoga så känns det långt att åka till Örebro på träffarna. Många i Karlskoga kommer inte heller, så vi har bestämt att Marika och Caroline driver Humlan vidare i Örebro.

Men vill man får man ju gärna åka till Örebro även om du bor i Karlskoga. Jag lägger ut en länk till deras blogg/hemsida så att deras tider går att läsa. Det är en träff på gång vet jag, kolla HÄR!!


Jag undrar om det kan finnas nåt intresse i Karlskoga med omnejd för att kunna starta några träffar här?!

Jag själv tycker att det är kul att träffa andra familjer, med liknande erfarenheter.
Alltid får man lära sig nåt nytt!

Dock är det då brist på lokal- är det någon som har förslag?

Finns det någon mer som vill vara med och ordna lite med inför träffarna och ta lite extra ansvar tillsammans med mig?

//Hanna

Varför tecken?

De flesta barn med Downs syndrom har en språkstörning som innebär svårigheter att uppfatta talat språk och att tala. För att stimulera språkutvecklingen används olika former av visuellt stöd, och ett av dem är tecken.

Här är tecknet för macka

  • Tecken använder andra sinnen. Man kan både se och känna tecken

  • Tecken kan hållas kvar längre än talade ord.


  • Tecken är mer konkreta.


  • Tecken får den vuxne att tala långsammare.


  • Tecken har man alltid med sig, kräver varken redskap eller material.


  • Tecken kräver mindre finmotorik än tal.


  • Tecken ger barnet redskap att samspela språkligt innan/om inte talet kommer.


  • Språkets makt

    Tänk på språkets makt
    De ord vi använder uttrycker inte bara fakta utan också vår syn på världen och våra värderingar. Kunskap och värderingar om Downs syndrom är i stark förändring, och det för med sig att ord och uttryck som var acceptabla igår, ger helt fel associationer idag. Det viktigaste är naturligtvis vad man faktiskt avser att säga, vad man som talare menar. Men för att förenkla kommunikationen och undvika onödiga missförstånd vill vi bidra med några konkreta råd:

    Personen först
    En person har Downs syndrom – en person är inte Downs syndrom.en person som har Downs syndrom.Undvik förkortningar som t.ex.  Downie, DS-barn, DS-personer o s v.
    Säg hellre person/barn/man /kvinna/ tjej/ kille med Downs syndrom,  eller

    Frisk
    Downs syndrom är en diagnos, inte en sjukdom. De flesta personer med Downs syndrom är friska. Däremot kan diagnosen Downs syndrom innebär en ökad risk för vissa sjukdomar men även en minskad risk för vissa andra sjukdomar. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta sjukdomar som är vanligare hos personer med Downs syndrom är behandlingsbara.

    Inlärningssvårigheter
    Utvecklingsstörning är ett mångtydigt begrepp som används i många styrande dokument – som om man hade definierat vad man menar med begreppet (det har man inte gjort), och som om mänskligheten gick att dela in två kategorier: de som har och de som inte har. Så är det inte. Enligt den medicinska terminologin  finns ett fyrtiotal olika kategorier med benämning utvecklingsstörning, bland annat läspning och dyslexi. Så instället för utvecklingsstörning kan man säga inlärningssvårigheter, eller långsam inlärning - om det är det du menar. 

    Downs syndrom
    Downs syndrom finns i tre olika former: Trisomi 21, Mosaik,  och Translokation. Eftersom fullständig trisomi 21 är absolut vanligast så används ibland Trisomi 21 i stället för Downs syndrom. Uttrycket mongoloid är inte ett acceptabelt ordbruk idag.

    källa:svenska downföreningen

    LSS

    LSS- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

    Våra barn har rätt till insatser via LSS.
    dvs. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autism liknande tillstånd har rätt till stöd.

    Du som enskild, vårdnadshavare eller godman kan ansöka skriftligt eller muntligt till LSS/Sol Handläggaren.

    Utredningen startar med hembesök eller besök på kontoret.
    Därefter bedöms till vilken personkrets man hör, sen bedömer de om man har rätt till insats.

    Läkarbetyg på diagnos vill de ha.

    När insatsen beviljats så påbörjas arbetet med planering att praktiskt kunna genomföra insatsen, vilket kan ta olika lång tid beroende på insats.

    Det är avgiftsfritt.
    Vid avslag har du rätt att överklaga.

    Det finns 10 olika insatser
    1. Rådgivning och annat personligt stöd
    2. Personlig assistans
    3. Ledsagarservice
    4. Kontaktperson
    5. Avlösarservice i hemmet
    6. Korttids vistelse utanför det egna hemmet.
    7. Korttidstillsyn för ungdomar över 12 år
    8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar.
    9. Bostad med särskild service för vuxna.
    10. Daglig verksamhet
    Individuell plan ska upprättas.
     En "karta" som ger god överblick över planerade och beslutade insatser.


    LSS handläggare i Karlskoga:
    tel.0586-61231
    tel.0586-62126

    Läs mer HÄR
     Personliga Erfarenheter av LSS-Karlskoga

    Vi har nyligen beviljats 4 timmar avlösar service i hemmet/vecka.

    Först kom det hem en person och vi berättade om vår vardag och behov.
    Sen lämnade vi in ett läkar intyg på diagnosen.

    Därefter skulle vi vänta på svar, skulle vara lång handläggningstid, men det gick mycket fortare än väntat.
    Därefter fick vi hem papper på utredningen och blev kontaktade av ansvarig för planeringen.
    Ett nytt möte hemma hos oss med den tilltänkte "assistenten". En tjej i 25 års åldern med egna barn, funkar jättebra.

    Det svåraste är att själv släppa på kontrollen, jag vill fortfarande vara i närheten.
    Senare är väl tanken att jag/vi kanske kan åka och handla eller träna!
    Men just nu vill jag ha koll:-)

    Alla inblandade på LSS har varit jätte trevliga, och det har verkligen flutit på bra med den kontakten!

    //Hanna

    Egna erfarenheter? Maila dem så lägger jag in dem i bloggen!

    Anhörigcenter Örebro 2011

    Anhöriggrupp i ÖREBRO för föräldrar till barn med Downs syndom.
    Vi fattas några (1-2 anhöriga) för att kunna möjliggöra detta.
     
    Ring Marina Hahne, tel 019-21 32 29.

    Örebro kommun, Anhörigcentrum
    Box 345 42, 701 35 Örebro
    Tulegatan 8
    gina.axelsson@orebro.se

    16 dec. 2010

    En humla tar allt lite långsammare, i sin takt, ganska oskyldig, blir inte ilsken i första taget. En humla som lyckas flyga mot alla odds och som kan mer än den "ska" kunna...

    Hittade förresten detta;
    Äntligen – nu vet vi varför humlan kan flyga
    En mekanisk insekt har löst gåtan hur humlan kan flyga.
      

    För 50 år sedan slog forskare fast att humlan och kraftiga nattfjärilar egentligen inte ens borde orka lyfta, än mindre hålla sig svävande i luften.
      Nu har en grupp forskare i Cambridge med hjälp av en mekanisk jätte-svärmare upptäckt en tidigare okänd luftvirvel ovanför och bakom vingens framkant, skriver tidningen Forskning och Framsteg.
    Virveln ökar lyftkraften så att till och med en rund liten humla orkar flyga. (TT-Aftonbladet)

    För att kunna flyga måste humlan värma upp. Då står de inne i boet, slår med vingarna och brummar som flygplan på en startbana.
    Uppvärmningen är viktig
    Den måste få upp kroppstemperaturen till ungefär trettio grader innan den kan flyga iväg.NaturskyddsföreningenHumlor är besläktade med getingar och bin och har liksom dessa också en gadd, som dock nästan inte syns p g a. den ludna bakkroppen. Gadden har inte några hullingar och kan därför användas flera gånger. Men humlan ska vara rejält uppretad innan den sticks.
    Wikopedia

    Språkutveckling/ TAKK/ materialtips

    Habiliteringen kan vid behov erbjuda:

    PECS- ett alternativ för att kommunicera på eget initiativ!

    PECS- Picture Excange Communication System

    Målet med PECS är att: 
    -Att kunna ta egna, spontana initiativ till kommunikation
    -Att kunna rikta sin kommunikation till en annan person

    Det används till personer med kommunikationsstörningar och  till personer med autism.

    Jag fick se filmen"Jag vill ha blå läsk"
    Den visade olika sätt hur pecs kan användas och vilken glädje och hjälp det blir för personerna att äntligen kunna göra val och utrycka sig själva. Självförtroendet växer.
    De blir självständigare och missförstånden minskar.

    För Hugo skulle uppstarten kunna funka så här:

    En person sitter bakom Hugo och en person sitter framför Hugo.
    Personen framför väljer att ha något som Hugo gillar, tex russin.
    När hugo med sitt kropps språk visar att han vill ha russin så hjälper personen bakom att ta och överlämna en bild på russin och då genast får han russin.
    Personen framför ska locka genom att själv leka eller äta.
    Personen ska INTE fråga om Hugo vill ha för Initiativet ska komma från Hugo!

    Försök hitta icke ätbara saker så att PECS inte bara förknippas med matsituationen.

    När barnet kan ta upp bilden och lämna den själv så sätter du bilden med kardborre på pärmen.

    Målet är att barnet själv ska ta bilder ur pärmen och på det sättet visa vad han/hon vill.
    Pärmen förskrivs som hjälpmedel, men kardborren får man köpa själv.
    Meningen är att man tar med sig pärmen överallt.

    Bildprogrammet jag fått förskrivet heter Boardmaker, men det går att använda ritade bilder, fotografier, nilbilder osv...

    I början är det viktigt att så långt som möjligt erbjuda det barnet ber om, för att motivera barnet.
    Senare finns olika sätt att säga nej.

    Kontakta Karlskoga habilitering för mer info. 0586-66074
    Kontakta Örebro habilitering för mer info. 019-6022800